Varför behöver jag ett knäskydd?
OS-Brottaren Sofia Mattsson
Kobe Bryant & Kevin Durant här med knäskydd från Bauerfeind
Det finns knäskydd, och så finns det – knäskydd. Många traditionella knäskydd och ortoser som tillverkas fungerar mer eller mindre som en stålbur runt knät, vilket förvisso skyddar knät mot stötar och vridningar. Men många gånger är de dessvärre mycket klumpiga att använda och begränsar i hög grad den rörelseförmåga du så väl behöver i ditt idrottsutövande.
För att fungera optimalt bör ett knäskydd eller knästöd utformas och designas för att behandla eller förebygga en specifik typ av skada eller problem. När man har denna utgångspunkt är det möjligt att konstruera ortoser som både lindrar besvären från skadan, och samtidigt är bekväma att bära. Ett korrekt utformat knäskydd behandlar skadan och återställer din maximala rörlighet.
Knäna hör till ett av de mer skadedrabbade områdena för såväl motionärer som elitidrottare. Och när något går galet är det i regel mycket smärtsamt. Många gånger uppstår skador när vi överbelastar knät över lång tid, men lika gärna kan en skada drabba dig vid en plötslig vridning eller ett hastigt stopp. Och vi är sällan förberedda på det.
Rekommenderade Knäskydd
Noga utvalda knäskydd.
Colin McGregor med knäskydd från Sportsrehab
Korsbandsskada
Vår knäled är uppbyggd av lårben, skenben och knäskål. Mellan dem sitter två menisker (broskplattor) som dämpar stötar och fördelar viktbelastningen i leden. Inne i leden sitter också fyra ledband. Dels de yttre och inre sidoledbanden och dels främre och bakre korsbandet. Deras funktion är att ge stöd och stabilitet åt knät när vi rör oss. Korsbanden hindrar skenbenet från att glida framåt och bakåt i förhållande till lårbenet. De förhindrar också extrema inåtrotationer av underbenet i förhållande till lårbenet.
Innebandyspelare från Elitserien med knäskydd från Bauerfeind
Nästan alla korsbandsskador drabbar det främre korsbandet. Och den vanligaste orsaken är att vi roterar benet med foten låst mot underlaget. Därför ser vi ofta skador inom idrotter där skorna får ett bra grepp mot underlaget – innebandy, fotboll, handboll, basket och utförsåkning, för att nämna några exempel.
Basketspelare från NBA med världens bästa knäskydd
En olycka kommer sällan ensam, brukar det ju heta. Och även om det kan låta som en pessimistisk syn så brukar vanligen korsbandsskador uppträda i kombination med andra skador. Exempelvis är det mycket vanligt att även menisker, sidoledband och ledkapslar skadas samtidigt.
En ruptur på korsbandet kan vara fullständig eller partiell, vilket betyder att det kan gå av helt eller bara delvis.
NBA:spelarena älskar Baurfeinds knäskydd
Symptom vid korsbandsskada
Råkar du ut för en skada på korsbandet lär du inte behöva fundera på om något har gått sönder. Smärtan är omedelbar och det gör oftast så ont att du inte kan stå upp eller ens röra på knät. Många vittnar om att det, precis i skadeögonblicket, kändes rent fysiskt att någonting brast i knät. Ganska snart svullnar också knät upp.
Volleybollspelare gillar knäskydd från Bauerfeind
Löparknä
En annan mycket vanlig skada bland både elitidrottare och motionärer är löparknä. De rent anatomiska orsakerna kan vara flera olika, och debatteras friskt inom idrotten, men själva skadan är en mekanisk irritation där senan på knäts utsida har blivit överbelastad.
Egentligen kan vem som helst drabbas, och risken ökar när man springer mycket i utförsbackar, sidledssluttande eller ojämnt underlag eller om man plötsligt ökar träningsdosen kraftigt.
Symptom på löparknä
Smärtan sitter i regel på utsidan av knät, och uppstår efter en stunds löpning för att avta igen när du vilar. Nästa gång du joggar kommer smärtan tillbaka, ofta med ökad intensitet för varje gång. Till slut gör det så ont att du tvingas ge upp.
Trycker du med fingrarna på lårets utsida kan det ömma, och än ondare gör det om du gör detsamma på senan, alldeles ovanför knät.
Behandling
Initialt är det vila som gäller. Frestelsen att ge sig ut och ”bara jogga lite grann” kan vara stor, men risken är överhängande att du bara förlänger läkeprocessen. Vila, och gör ett besök hos en sjukgymnast som kan ge besked om varför skadan uppstått, och därefter ge rätt behandling och tips på övningar som du kan göra hemma.
Roten till det onda sitter ofta på andra ställen än i knät; den kan vara bäckenet, höften eller foten. Hur ser till exempel ditt löpsteg ut? Landar hälen eller framfoten först vid stegisättningen? Har du överpronation? Många gånger kan ett löparknä vara en smärtsam påminnelse om att du behöver jobba med din löpteknik.
Det handlar alltså till stor del om att avlasta knät, då skadan som sagt bottnar i en överbelastning. Håll dig borta helt från löpträning i minst fyra till sex veckor.
Elitidrottare gillar dessa knäskydd
Knäskydd för avlastning av knäleden
Det finns en uppsjö av olika knäskydd och ortoser på marknaden. Ett vanligt, värmande knäskydd kan ge smärtlindring och håller knäleden varm under träning. Men det finns också avancerade knäskydd som är framtagna specifikt för löparknä och andra problem med knälederna, knäskydd som stimulerar musklerna samtidigt som de avlastar området runt knäskålen.
Välj ett knäskydd som är specialtillverkat för just din skada. Knäskyddet bör dessutom vara bekvämt att bära under långa perioder utan att skava. Och glöm inte att vara noga med att beställa rätt storlek.
Akut Behandling
Direkt vid skadetillfället är det viktigt att på något sätt behandla skadan så att den inte blir värre. Och ett sätt är att tillämpa RICE-metoden:
- Rest – Avbryt omedelbart det du håller på med. Utsätt inte knät för ytterligare belastning.
- ICE – Kyl ned skadan med is. Detta gör att skadan begränsas. Här är det viktigt att lägga något emellan isen och huden, annars kan du förfrysa området.
- Compression – Lägg ett tryckförband runt knät. Lagom – det ska inte sitta för hårt.
- Elevation – Högläge. Om du kan, se till att hålla knät högt, för att minska blodgenomströmningen.
Vägen tillbaka – välj rätt typ av knäskydd
Den närmaste tiden efter skadan kan du behöva gå med kryckor, och ta smärtstillande medicin för att klara av vardagen. Så småningom börjar vägen tillbaka, oftast med hjälp av sjukgymnastik med styrketräning och stretchövningar.
Under rehabiliteringstiden kommer du med stor sannolikhet att uppleva att knät känns ostabilt och ”svajigt”. Därför är det till stor hjälp om du under denna tid använder ett stabiliserande knäskydd som ger dig både lindring och stöd.
Vid en korsbandsskada brukar man rekommendera ett knäskydd med skenor i kombination med kardborreband, som förutom att det stöder leden också tillåter musklerna att röra sig fritt.
Elitidrottare vet vilka skydd som är bäst
